På grund av ett begränsat antal tecken för kommentarerna i Turun Sanomats valmaskin rymdes mina kommentarer på svenska inte med. Tänkte därmed att de kan göra nytta här:)
(fri översättning av frågeställningarna)
1. Kommunens service skall vara dyrare för personer från andra kommuner
Även om de tjänster och den service som kommunen erbjuder i första hand är riktad åt kommunens invånare, är det naturligtvis viktigast att var och en får den hjälp och service den behöver, oberoende av hemkommun. Många studerar på en annan ort än den man är skriven i, och deras rätt till service till samma pris och kvalitet som kommuninvånarna får, är enligt mig självklar. Jag skulle snarare förespråka ett regionalt samarbete där man försöker jämna ut skatteinkomsterna mellan olika kommuner än att man skapar olika ”prisklasser” för personer från olika orter. Den som behöver hjälp skall kunna få det.
2. Skatteintäkterna mellan den kommun man arbetar i och den kommun man bor i bör utjämnas
I Åbos fall skulle en utjämning av skatteinkomsterna från olika kommuner vara behövlig, och detta skulle även ske så gott som naturligt i samband med en eventuell kommunsammanslagning. Flera personer som arbetar i Åbo, och tar del av stadens kultur- och idrottsutbud, är dock bosatta i någon av grannkommunerna och betalar följaktligen även kommunalskatt till dessa kommuner. På detta sätt förlorar staden en hel del potentiella skattebetalare, som dessutom ofta även är arbetstagare med hög inkomst. För Åbo stad skulle en eventuell kommunsammanslagning innebära mer skatteintäkter och en utjämning av inkomster och utgifter, som möjligtvis kunde hjälpa kommunens dåliga ekonomi.
3. Kommunen bör av miljöskäl undvika byggande av stora köpcentrum utanför staden (=automarketti)
Miljögärningarnas tid är nu. Klimatförändringen är inte längre ett kanske-hot någonstans i den avlägsna framtiden, utan en konkret och akut utmaning för alla samhällen på vår planet. Även i Åbo är det dags att fatta politiska beslut som gör staden ekologiskt hållbar. Miljön bör vara en självklar aspekt vid allt politiskt beslutsfattande, och verka som utgångsläge för de beslut som fattas. Stora bilmarketar utanför centrum eller en parkeringsgrotta under torget är exempel på planläggning som inte är långsiktig. Att stöda privatbilism under en tid då var och en, samt kommunen som stor enhet, radikalt bör minska och begränsa sina utsläpp är extremt kortsiktigt och rent ut sagt dumt. Istället kunde man även i Åbo utveckla ett bilfritt centrum, som stöds genom stora satsningar på kollektivtrafik och den lätta trafiken, exempelvis genom en spårvagnslinje. Detta garanterar allas möjlighet att på ett miljövänligt sätt ta sig till butiken. På detta sätt kan man skapa ett trevligt Åbo, som även är en miljövänlig och hållbar stad.
4. Barn med arbetslösa föräldrar behöver inte kommunal dagvård
Alla föräldrar och familjer skall ha rätt att om de vill söka kommunal dagvård, d.v.s. oberoende om den ena föräldern är hemma eller inte. Och speciellt oberoende om båda föräldrarna har arbete eller inte. En väl organiserad kommunal dagvård, tillgänglig för alla, är även en fråga om praktisk jämställdhetspolitik som bedrivas inom kommunen. Att det finns tillräckligt med dagvårdsplatser på olika håll är viktigt för att möjliggöra att ena eller båda föräldrarna kan fatta beslut om huruvida man skall jobba eller stanna hemma med barnen. Lika viktigt är det att det system för dagvård som erbjuds är tillräckligt flexibelt. Möjlighet till dagvård dygnet runt (för skiftesarbetande föräldrar) eller möjlighet till plats i mindre familjegrupper är inte bara sätt att stöda barnfamiljer och ensamförsörjande i deras vardag, utan även att ge barnen den service och de tjänster de förtjänar och är värda.
5. Antalet arbetstagare i kommunen bör minskas för att skära ner på de kommunala utgifterna
Att svara på en såhär förenklad fråga är svårt. En delorsak till de ekonomiska problem som Åbo stad har är en personalpolitik som inte har varit så väl genomtänkt. Att se över de kommunala anställningarna skadar inte i en kommun med mycket dålig ekonomi och där personalkostnaderna är betydande utgifter, man bör dock vara mycket noggrann med nyttobedömningen. Stadens sociala ansvar måste gå före sparivern. Anställningarna speciellt inom förvaltningen kunde ses över för att se om vissa tjänster kunde slås ihop eller om arbetsfördelningen kan omstruktureras. Antalet anställningar kan sedan minskas genom arbetstagare som går i pension och en restriktiv nyanställningspolitik, inte genom avskedningar.
Värt att poängtera är dock att det finns sektorer inom vilka fler tjänster absolut borde skapas. Socialsektorn är ett bra exempel på ett område, inom vilket flera arbetstagare verkligen skulle behövas för att garantera en tillräcklig servicenivå.
6. Kommunalskatten bör höjas för att täcka utgifterna och garantera att servicenivån inte sjunker
Jag anser att kommunens utgifter skall täckas i huvudsak genom just den kommunala beskattningen, istället för att höja på serviceavgifterna eller låta servicenivån sjunka. Om kommunens ekonomiska situation är dålig kan jag nog stöda en höjning av den kommunala skatteprocenten.
Genom den kommunala beskattningen garanterar man att alla betalar för att alla skall ha jämlik tillgång till kommunal service. Skär man istället ner på servicen innebär det att de som har råd att betala för motsvarande tjänster på den privata marknaden istället kan göra det, och mindre bemedlade är de som får ta den hårdaste smällen av kommunens dåliga ekonomiska situation. Den kommunala servicen är en fråga om demokrati och rättvisa, men även om trivsel och livskvalitet
7. Kollektivtrafiken bör vara gratis
En välfungerande kollektivtrafik är nödvändig för en ekologisk stad. Alla invånare skall ha rätt och möjlighet till ett gott liv utan bil, vilket ett brett och förmånligt kollektivtrafiknätverk skulle möjliggöra. Målet på lång sikt skall vara en avgiftsfri kollektivtrafik åt alla, mer cykel- och gångvägar och färre bilar i en större del av staden. Detta skulle vara ett verkligt ekologiskt och socialt ställningstagande från stadens sida. Istället för att successivt höja biljettpriserna borde staden våga gå inför att erbjuda gratis kollektivtrafik.
8. Åldringsvården bör få mer resurser
Åbo uppfyller för tillfället inte statens kvalitetsrekommendationer för äldreomsorgen. Personalresurserna räcker inte till för att garantera alla åldringar den adekvata vård dom har rätt till. Att dessutom bli sedd och omhändertagen som en enskild människa räcker varken tiden eller pengarna i dagens läge till. Mer personal vore absolut ett sätt att råda bot på problemet, speciellt då åldringarnas andel av befolkningen i Åbo (liksom på många håll i landet) kommer att öka inom de närmaste åren. Tillräckligt med personal inom servicehemmen, hemtjänsten och ålderdomshemmen är avgörande för att uppfylla kvalitetsrekommendationerna, för att den anställda personalen skall orka med sitt dyrbara arbete, och framförallt för att allas rätt till en god och human äldreomsorg förverkligas.
9. Kommunsammanslagningarna kommer på ett betydande sätt att underlätta kommunernas ekonomiska situation
Detta påstående stämmer garanterat inte för alla kommuner, men som jag redan svarat (se fråga nummer2) kunde det hjälpa i Åbos fall.
10. Kommunen bör erbjuda arbetsutrymmen åt konstnärerna
I takt med att kulturhuvudstadsåret närmar sig borde Åbo stad absolut ändra sin inställning gentemot konstnärerna och deras utrymmesbrist. För att Åbo skall kunna kalla sig en kulturhuvudstad borde staden göra långtgående satsningar på s.k. gräsrotskultur och aktiva kulturskapare och –utövare. Istället för de arbetslokaler som man nu sålt, borde staden absolut erbjuda konstnärerna adekvata arbets- och utställningsutrymmen. Andra efterlängtade kulturgärningar skulle vara tillräcklig finansiering åt Åbo Konstakademi och andra kulturinriktade utbildningar, samt en mer välvillig attityd gentemot all kultur som finns och utövas i stadsutrymmet. För att kulturlivet i Åbo skall blomstra länge och även innan det magiska årtalet, borde staden satsa på kulturen redan nu, med satsningar som tryggar verksamhetsförutsättningarna för kulturlivet.
11. En parkeringsgrotta bör byggas under Salutorget
Absolut inte, oberoende av vem som skulle vara redo att betala för parkeringsgrottan. Som jag redan svarade i fråga nummer 3, är tiden förbi för sådana politiska beslut som stöder privatbilism, speciellt i centrum. Jag anser att centrum skall utvecklas till en bilfri och trivsamplats, till vilken man kommer lätt via såväl kollektivtrafikförbindelser som lättrafikleder.
(Se mitt svar på fråga 3)
12. Åbo stad bör sälja Kiinteistö Oy Lehtolaakso (d.v.s. hyresbostäderna i Ispois)
Kommunen finns till för sina invånare, och staden har definitivt en viktig socialpolitisk uppgift i att garantera deras välmående. En tillräcklig mängd hyresbostäder i stadens ägo är viktigt så att staden kan åtgärda det sociala behovet av bostad till lågt pris genom att erbjuda förmånliga hyreslägenheter. Rätten till tjänster som denna handlar om demokrati och jämlikhet. Alla har inte råd att betala de rådande marknadspriserna. Dessutom är kommunala förmånliga hyresbostäder även viktigt arbetsmarknadspolitiskt.
13. Åbo bör köpa mer social- och hälsovårdstjänster
Att erbjuda service är kommunens uppgift. Att erbjuda tillräckliga tjänster med korta väntetider är möjligt genom att styra tillräckligt med resurser åt social- och hälsovårdssektorn. Att köpa tjänster bör övervägas endast då kommunens kapacitet inte räcker till för att garantera en tillräcklig servicenivå (exempelvis vid anordnandet av specialsjukvård). Då är det en betydligt bättre lösning än att privatisera tjänsterna helt.
14. Skolnätverket i Åbo bör krympa under nästa fullmäktigeperiod
Alla har samma rätt till en kvalitativ utbildning och trevlig skolmiljö, oberoende av boningsort. Att i små gymnasier och skolor kunna erbjuda kurser och tjänster som motsvarar de som erbjuds i stora centralskolor är naturligtvis en svår utmaning, men trots detta är stora centraliserade enheter inte alltid den bästa lösningen. I många undersökningar har eleverna själva värdesatt en kort skolväg och en bra sammanhållning i den egna ”närskolan” framom ett brett kursutbud. Ur den enskilda elevens synvinkel är en välbekant skolmiljö där var och en syns och en kort skolväg viktigare än att få (för staden) kostnadseffektiv undervisning i en massenhet.
Skolan och utbildningen är bland de viktigaste utvecklingsfaserna (om inte den allra viktigaste) i våra liv. Barns och ungas välmående får inte vara ett enkelt föremål för sparåtgärder. I fråga om skolsammanslagningar och -indragningar bör varje fall övervägas och undersökas noga, så att man genom noggrann avvägning gör det som gynnar eleverna bäst. Och eleverna själva bör självklart höras i processen.
15. Pennibron bör byggas över Aura å
Jag anser inte att Pennibron är någon särskilt viktig politisk fråga, och jag har ingen absolut åsikt i frågan heller. Om den byggs mellan Biblioteket och Gamla stortorget anser jag nog att den förstör ett gammalt kulturlandskap, på andra ställen kunde den, vackert genomförd, vara ett helt okej inslag i stadsbilden.
