Torgparkeringen och väljarnas konsumentskydd

Postar hit en insändare jag skrivit till Åbo Underrättelser, publicerad 31.1

I ledaren i onsdagens ÅU (28.1) diskuteras väljarnas ”konsumentskydd”. Uttrycket är verkligen intressant i ett land som sällan använder sig av olika former av direkt demokrati vid sidan om den representativa strukturen, här är det val vart fjärde år som gäller. Skall man som väljare då ha rätt att bevaka sina rättigheter och sin röst efter valet, och hur kan man ställa sin kandidat eller sitt parti till svars för de vallöften som gjordes?

Speciellt i Åbos fall verkar frågan om konsumentskydd vara på sin plats. Detta är staden med en kommunalpolitik som präglas av gruppbeslut och regeringsprogram, med mygel i kulisserna och beslut som skjuts upp år efter år.  Man kan med all rätta fråga sig om beslutsprocessen i Åbo är så öppen och genomskinlig som den borde vara.

Men få väljare vill reduceras till skyddslösa konsumenter under de fyra åren mellan valen, vilket den stora uppslutningen kring kampanjen för en folkomröstning om torgparkeringen är ett tydligt tecken på. Väljare vill också vara subjekt, aktörer som skall ha en chans att uttrycka sin åsikt under pågående period, som vill ge de valda representanterna en möjlighet att höra deras tungt (?) vägande åsikt i en rådgivande folkomröstning. Åboborna är inte beredda att förlita sig på den representativa demokratin i fråga om torgparkeringen, trots valet i höstas. Den socialdemokratiska fullmäktigegruppens agerande ger dem inte heller någon anledning att göra det. Ingen väsentlig ny information om själva torgplanen har kommit fram sedan i höstas, därmed väcker sossarnas kappvändning många frågetecken.

Torgparkeringsfrågan har under åren engagerat Åboborna i hög grad, känslorna svallar både för och emot. Då fullmäktige nu under vårvintern skall fatta beslut om huruvida en folkomröstning skall ordnas, kan man bra fråga sig varför de inte skulle vara beredda att höra invånarnas åsikt i frågan. Blir Åbobornas åsikt för ”dyr”, eller finns det en risk för att åsikten är ”fel”? För att demokratiska beslut skall vara så legitima och starkt förankrade som möjligt (vilket speciellt ett så omstritt beslut som torgparkeringen borde vara) bör våra demokratiskt valda beslutsfattare ta vara på invånarnas intresse och engagemang att själva agera och uttrycka sin åsikt. Delaktighetsprojekt i all ära, men den jargongen klingar falskt om man väljer att inte förverkliga initiativ som dessa, där invånarna själva aktiverat sig för sin delaktighet, för att försöka trygga sitt konsumentskydd.

Li Andersson
Studerande, Åbo