Kårpolitik eller opolitik

Under förra veckan hölls Åbo Akademis Studentkårs kårfullmäktigeval. Till 31 fullmäktigeplatser kandiderade 66 kandidater från sju olika grupperingar. Valdeltagandet i år var 30,6 %. Detta resultat är inte alls så skandalöst som det låter, det är tvärtom ett relativt gott resultat. Att endast lite under en tredjedel bemödade sig att fundera på vem man vill se som sin studentrepresentant, skall alltså ses positivt. Kåreniterna känner tydligen inte att det arbete som Studentkåren och dess förtroendeorgan utför är relevant för dem. Få har någon egentligen uppfattning om vad verksamheten går ut på och vilken nyttan är för gemene kårmedlem.

En intressant fråga som kommit upp till diskussion under båda de fullmäktigeval jag varit med om gäller grupperingarnas politiska agenda och begreppet ”obundenhet”. En gruppering som brukar titulera sig obunden har under varje valkampanj velat föra fram att de är ett självständigt alternativ och representerar de ”studerande” som helhet. Denna definition har jag stört mig en hel del på. För det första bör man ju göra en klar distinktion mellan politik och partipolitik. Det finns massvis med organisationer och föreningar som sysslar med politiska frågor, utan att ha den minsta koppling till partier eller deras agenda. Av de grupperingar som ställer upp i fullmäktigevalet är Liberala Studentklubben och Gröna Listan egentligen de enda grupperingarna som kan sägas ha en ringa partipolitisk koppling. Inte ens i dessa fall kan jag med säkerhet uttala mig, då jag inte vet om kandidaterna för dessa grupperingar bör vara medlemmar av de politiska ungdomsförbund de representerar. Av de övriga grupperingarna är det såvitt jag vet ingen, som i det kårfullmäktigearbete man gjort, skulle ha någon koppling till partipolitiska ungdomsförbund, studerandeorganisationer eller regelrätta partier.

Så om frågan gäller partipolitisk obundenhet är nog denna gruppering inte den enda som representerar det. Den naturliga följdfrågan gäller då politiskhet. Är man opolitisk om man är obunden? Och kan man över huvud taget vara opolitisk? Mitt svar är nej. Inom alla förtroendeorgan fattar man beslut som gäller verksamhet och finansiering. Det är hela tiden frågan om bedömningar och prioriteringar man gör, vill vi satsa på det här eller det där? Att tro sig kunna vara en opolitisk aktör i ett beslutsfattande förtroendeorgan är naivt. Vill man fatta beslut är man politisk vare sig man vill det eller inte, och vill man prompt försöka att inte vara det skall man bli verkställande tjänsteman (som inte ((borde)) ha något med beslutsfattande att göra).

Sedan anser jag det nog vara ett demokratiproblem också, det här med att rösta på en kandidat för att den är en studerande. Det finns tusentals studerande vid Åbo Akademi. Dessa är alla olika individer med olika intressen, värderingar och (politiska) åsikter. Då man röstar är det klart lättare att lägga sin röst på en gruppering som har en viss definierad agenda, en viss värdegrund som man baserar sitt kårfullmäktigearbete på. Man vet vad man får helt enkelt. Röstar man på någon bara för att den är en studerande ger man upp alla de traditionella aspekterna av det som definierats som demokratiskt beslutsfattande. Som att rösta på en kandidat i kommunalvalet som ”bara är en Åbobo”.

Det finns en del andra frågor jag istället skulle lyfta upp om man vill tala demokratiproblem gällande kårfullmäktigearbetet. Fram för allt gäller det röstningsprocenten, hur representantivt är ett organ som är valt av 30% av de röstberättigade? Och hur demokratiskt blir arbetet inom ett organ där en gruppering har enkel majoritet? I årets val fick Liberala Studentklubben igen totalt dominans, med enkel majoritet i fullmäktige. I jämförelse med de andra grupperingarna har LSK både i fråg aom personresurser och finansiella sådana ett utgångsläge som inte är jämförbart med de andras. Under årets kårvalskampanj valde denna gruppering att registrera hemsideadressen karval.fi som sin egna hemsida. Som om SFP skulle registrera riksdagsval.fi. Särskilt ”rättvist” är det ju inte. Jag vill egentligen inte missunna någon gruppering framgång i val, men jag kan ibland bli frustrerad över den brist på vilja och vision att göra något i fullmäktige som denna gruppering ger uttryck för. Visst är det klart att man håller med den beredning som ens egna gruppering gjort, men alla de där 16 representanterna i fullmäktige, är de där endast för att skapa legitimitet?

Slutligen uppmanar jag alla att upptäcka hemsidan abogronavanster.wordpress.com. Lite partisk är jag ju nog:)

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Kårpolitik eller opolitik

  1. Frank skriver:

    Hej, ja håller så med dig om det här.

    Tänk om ”de rättvisa” skulle ställa upp i riksdagsvalet. – Kommunist?, SFPare?, Samlingspartist? – Ingen skillnad vi är alla Finländare!

    Det skulle vara en sak ifall ”de rättvisa” i ÅA skulle ha ett till hundra procent demokratiskt system för sin gruppering med öppna möten eller wiki-sidor där alla studerande kan göra upp ett valprogram och bestämma vad delegaterna i fullmäktiget skall göra. Men så är ju inte fallet och därför ser jag ingen anledning varför grupperingen överhuvudtaget behövs.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s